Svart är dagens färg...

Igår tog jag ett tungt beslut tillsammans med min mamma... Vi bestämde att släppa taget om våran sjuka, men underbara ögonsten "Black Forever" . En underbar varmblodig travare född i början på Juni för 16 år sedan. Som slapp springa runt ovalen, men som istället skänkt mig, min mamma och den sista tiden oxå en underbar fordärvärdsfamilj SÅÅÅÅ glädje och skratt!!

Den sista tiden har våran ögonsten fått Fång(vid fång roterar hovbenet lite för varje anfall en häst har). Detta var "Blackans" 3 anfall under sin livstid och denna gången svarade hon inte på någon medicin och blev bara sämre och sämre. Så efter beslutet igår fick hon idag 14.05 sväva vidare upp mot de ständigt gröna ängarna där smärta och lidande inte existerar!

Det är något av det jobbigaste jag vart med om under min tid på jorden... Så många fina minnen och kamp mot fördommar mot denna häst sätter sina spår... *tårar*

En sådan positiv skruttirutta, Men oxå så bestämd och egen vilja. Såna saker som GÖR en hel personlighet!

Hon tog några sista staplande steg ut ur stallet till en härlig gräsplätt på stallets gavel. Stod och klappade henne över ögonen hela första sprutan ( då hon fortfrande stod upp) sedan med en duns föll hon till backen och restrerande sprutor gavs av en undrbar veterinär!

Allting var så fint!

En lättnads vind gick igenom min kropp när jag kände hur hon inte längre var med oss och hur hon inte längre kände någon smärta!

Jag sa högt för mig själv att nu mitt hjärta har du det bara bra och du får äta så mycket grönt saftigt gräs du orkar och vill!

Hoppas du väntar där och tar emot mig & mamma med öppna armar när det så småningom blir våran tur att ta klivet vidare.

Du har för alltid en speciell plats i mitt hjärta och där talar jag för mamma oxå, men det tror jag att du vet!

Min skruttirutta...

För alltid Saknad & Älskad!!

*ps. Hälsa Sabina att Jag fortfarande Saknar & Älsar henne oxå! ds.*