Tänk så fort livet tar en vändning ibland! Och tänk vad häftigt det är när man inser att man kan massor med saker som man aldrig trodde man skulle ha nut´s to do! (Hm, nu har jag ju inga nötter, men låter faktiskt bättre än att skriva "lips"... )
Senaste tiden och framförallt senaste veckan har jag lärt mig så sjukt mycker om mig själv och vad jag faktiskt klarar av samtidigt som jag omgivigt mig med en hel hög av super positiva människor!!
Att omge sig med all denna positivitet som jag fått chansen att göra borde ALLA människor ta chansen till!! Jag har sprängt mina gränser och brutalt mördat alla mia fördommar!! Detta tack vare tryggt stöd från en sjukt driven kusin! Tusen tack för det!!
söndag 30 januari 2011
fredag 21 januari 2011
Tarzan is comming home!!
Fick ett meddelande för ett par dagar sedan som jag aldrig i min vildaste fantasi kunnat tro skulle komma.
Resultatet av detta meddelande är att jag idag ska få återse min käraste Tarzan! (min kissemisse som bott kvar hos mitt X eftersom han inte trivdes i lägenhet när jag flyttade där ifrån.)
Doris (den nya lurviga kissen jag skaffade mig istället) ´tycker jag grymt mycket om, men Tarzan har alltid vart lite speciell.
Den lilla Rackebybusen.
Publicerar idolbilder på dessa sköningar såsmåningom.
Önskar alla en toppen mysig fredag så länge!!
torsdag 20 januari 2011
Positiv Feedback!!
Vill tacka så mycket för superfin feedback!
Hittade ett sms på min telefon i morse som innehöll mycket fina ord om min blogg!
Tusen Tack det värmer!
Tar med glädje emot både konstruktiv och positiv kritik!
Morgonmys!
02.58-Mysigt? Njaee...
03.40-Mysigt? NJAEEE...
07.17-Mysigt? Jaaa!
Alltid lika mysigt att vakna till en "lalalalande" Wilda som står och hoppar upp och ner i sin säng med snuttevovven i högsta hugg!!
När vi sedan går mot vardagsrummet och underverket lätt som en plätt kastar sig upp i soffan, tar sin nalle och hasar ner och intar sofftpositionen, då är vi hemma!
Kan inte annat än att utbrista "Mamma Ääälskar dig dig Wilda!"
03.40-Mysigt? NJAEEE...
07.17-Mysigt? Jaaa!
Alltid lika mysigt att vakna till en "lalalalande" Wilda som står och hoppar upp och ner i sin säng med snuttevovven i högsta hugg!!
När vi sedan går mot vardagsrummet och underverket lätt som en plätt kastar sig upp i soffan, tar sin nalle och hasar ner och intar sofftpositionen, då är vi hemma!
Kan inte annat än att utbrista "Mamma Ääälskar dig dig Wilda!"
onsdag 19 januari 2011
Hos fotografen...
Vi möts av ett långt och utdraget "heeeeeeej" i falsett och en fotograf med ett stort leende. Ja men detta blir ju super, tänker jag. Vårat barn kommer ju att bli det absolut finaste som någonsin fastnat på foto i denna studio! Ja det är bara så. Vi kan ju absolut inte rå för att vi har den allra ALLRA finaste 1 åringen, fast det är klart lite måste väl ligga i generna. Eller?
I så fall är det väl också helt självklart att även vi föräldrar kommer till att bli helt fantastiskt vackra och inte kommer det vara några som helst problem för den kvittrande fotografen att fånga oss eftersom vi blir snygga i vilken vinkel och i vilken formation som helst. Lätt och graciöst kommer det bli. Jajamen!!
..........................
Vi backar bandet lite...
Allt det där med bemötande i falsett, ja så långt är vi med.... Men de är väl också ungefär dit. Sedan får mina positiva tankar och bilderna jag har i huvudet sig en rejäl snyting.
Stefan du kan lägga dig på mage och upp lite så, ja just det bra. Cecilia du kan lägga dig på mage på Stefans rygg och upp lite sååå, ja just det. Och så tror jag vi tar o sätter Wilda där framför dig Stefan. Jaa Fint, Känns det bra så?
BRA???? Jag ligger och svankar på min sambos rygg, sträcker på mig för att jag inte helst ska försvinna bakom hans huvud. Samtidigt som jag ska ha huvudet lite på sidan, titta in i kameran samtidigt som jag har full koll på att barnet sitter precis så som hon ska och till på köpet måste jag se glad ut...
Vad svarar man på den frågan? Artig och väluppfostrad som man är svarar man så klart med len och över trevlig röst "Ja absolut!".
När denna övning var färdig skulle man visst kunna resa sig obehindrat och springa omkring och jaga barnet så hon skrattade. "Nu kommer mamma och tar dig" NUUUUU kommer mamma och pappa och tar diiiig!" "BÖÖÖÖÖ" "Tiihiiii" "ÅH titta elefanten viiiilken fiiiiiin" När detta slutade fungera så fick vi ställa oss bakom fotografen och hoppa runt och grimasera, blåsa såpbubblor, slå med marackasen tills någon inre röst skrek i mitt öra " Ta de lugnt för f*n du får en hjärtatack!" Precis i det ögonblicket hör jag hur fotografen överröstar min inre röst och säger "Sådär jag tror vi fick det nu, nu provar vi något annat". Annat?
Vad begär hon av oss? Vi gick väl hit för att hon skulle föreviga vårat underverk, inte för att få hjärtattack?
Men så var det där med uppfostran igen... Snällt o lent hör jag mig själv fråga vad vi ska hitta på nu... Och så var vi igång igen....
En och en halv timme senare lufsar vi sakta därifrån. Helt slut och tömda på energi. Vem kunde ana att det skulle vara en sådan pers att gå till fotografen?
Resultatet?
Det får vi reda på i morgon och gud nåde den fotografen om det inte finns något vettigt kort i den bunten. ;-)
I så fall är det väl också helt självklart att även vi föräldrar kommer till att bli helt fantastiskt vackra och inte kommer det vara några som helst problem för den kvittrande fotografen att fånga oss eftersom vi blir snygga i vilken vinkel och i vilken formation som helst. Lätt och graciöst kommer det bli. Jajamen!!
..........................
Vi backar bandet lite...
Allt det där med bemötande i falsett, ja så långt är vi med.... Men de är väl också ungefär dit. Sedan får mina positiva tankar och bilderna jag har i huvudet sig en rejäl snyting.
Stefan du kan lägga dig på mage och upp lite så, ja just det bra. Cecilia du kan lägga dig på mage på Stefans rygg och upp lite sååå, ja just det. Och så tror jag vi tar o sätter Wilda där framför dig Stefan. Jaa Fint, Känns det bra så?
BRA???? Jag ligger och svankar på min sambos rygg, sträcker på mig för att jag inte helst ska försvinna bakom hans huvud. Samtidigt som jag ska ha huvudet lite på sidan, titta in i kameran samtidigt som jag har full koll på att barnet sitter precis så som hon ska och till på köpet måste jag se glad ut...
Vad svarar man på den frågan? Artig och väluppfostrad som man är svarar man så klart med len och över trevlig röst "Ja absolut!".
När denna övning var färdig skulle man visst kunna resa sig obehindrat och springa omkring och jaga barnet så hon skrattade. "Nu kommer mamma och tar dig" NUUUUU kommer mamma och pappa och tar diiiig!" "BÖÖÖÖÖ" "Tiihiiii" "ÅH titta elefanten viiiilken fiiiiiin" När detta slutade fungera så fick vi ställa oss bakom fotografen och hoppa runt och grimasera, blåsa såpbubblor, slå med marackasen tills någon inre röst skrek i mitt öra " Ta de lugnt för f*n du får en hjärtatack!" Precis i det ögonblicket hör jag hur fotografen överröstar min inre röst och säger "Sådär jag tror vi fick det nu, nu provar vi något annat". Annat?
Vad begär hon av oss? Vi gick väl hit för att hon skulle föreviga vårat underverk, inte för att få hjärtattack?
Men så var det där med uppfostran igen... Snällt o lent hör jag mig själv fråga vad vi ska hitta på nu... Och så var vi igång igen....
En och en halv timme senare lufsar vi sakta därifrån. Helt slut och tömda på energi. Vem kunde ana att det skulle vara en sådan pers att gå till fotografen?
Resultatet?
Det får vi reda på i morgon och gud nåde den fotografen om det inte finns något vettigt kort i den bunten. ;-)
tisdag 18 januari 2011
Tomt och kladdigt!
Jahapp... sitter o tittar på vårat lilla troll opch lysnar på tystnaden. Fruktansvärt så tyst och tomt det blev när mamma och hunden åkte efter frukosten. Blev allt några tårar innan vi satte oss för förmiddagsluren i soffan. Wilda hade en riktigt dålig natt inatt, men efter tredje vällingflaskan gick det tydligen bra att somna så förmiddagsluren var såå behövlig!
söndag 16 januari 2011
Kalas helg!!
Helgen har bestått av 1 års kalas för Trollungen!!
Kak & Tårtkalas var det som bjöds att smaska på!
Den som gick härifrån utan socker kick fick allt skylla sig själv.
Vi Vill tacka å Wildas vägnar för alla super fina paket!!
Många fiiiiina människor som kom och firade Grynet! <3
Bland annat dessa två nyblivna Jönköpingpluggisar.
Många fiiiiina människor som kom och firade Grynet! <3
torsdag 13 januari 2011
Mer löjrom åt folket!!
För att fira att vi klarat det första jobbiga och livsförändrande året så bullade vi upp till frosseri i löjromstoast!
4 toast´s var med rikligt med löjrom, creme fraiche och fiiiinhackad rödlök lite salt och så ett par varv med svartpepparkvarnen på det, Där har du det!!
Sååå Gott!!
Sååå Lyx att ha möjligheten att få tag i riktigt riktigt fin och så noggrant tvättad rom!
Mumms!!
Happy 1 åring!!
Den 13:e januari 2010 eller neeej2011 är det ju visst ja.. och därmed ett helt år sedan jag låg i min säng på BB i skövde och kände mig helt övergiven då älsklingen tvingades åka därifrån... Kan nästan börja gråta när ja tänker på det faktiskt.
Men som sagt ett helt år sedan.... Kan ni fatta? 365 dygn.....
I morse var det iaf en super glad 1 åring som stod o hoppade i sin säng och applåderade när jag för fulla muggar sjöng både "Ja må du leva", "vad är det för en dag?" och "Happy Birthday". När hon sedan fick ett prassligt paket och ett snöre med 3 ballonger, ja då va lyckan total!!
När Älsklingen kom hem från jobbet fick hon de lite större paketen......
Men som sagt ett helt år sedan.... Kan ni fatta? 365 dygn.....
I morse var det iaf en super glad 1 åring som stod o hoppade i sin säng och applåderade när jag för fulla muggar sjöng både "Ja må du leva", "vad är det för en dag?" och "Happy Birthday". När hon sedan fick ett prassligt paket och ett snöre med 3 ballonger, ja då va lyckan total!!
TUT TUT Här kommer Wilda på sin nya grymma rosa (SÅKLART) Speedster!!
Är den inte häftig??
Åh här en jättagosig nalle!! Wilda är världens gosedjurstjej!!
Tror snuttehunden kommer få lite konkurens nu...
På lördag är det 1 års kalas här hemma med 7 sorters kakor och tårta!! Riktigt kalas med andra ord!! Allt är typ bakat o förberett sånär som på en sort och så tårtan förståss. Detta ser vi framemot!! Fast mest ser jag fram emot att få gå och krama kudden nu.
Natti natti!
onsdag 12 januari 2011
Tjipp Tjipp
*Och där kom jag upp till ytan och fick lite ny luft*
Luft som ger energi och energi som gör att man orkar blogga igen.....
Tänkte Veeeeerkligen ta tag i mitt liv igen.... efter ett års mamma dvala så känner jag att jag måste göra ngt, något mer än att vara morsa liksom.
Imorgon är lilla(?) skruttan ett helt år gammal!!
Exakt 9.37 i morgon förmiddag för ett år sedan så ploppa(?) hon ut och tog världen med storm och lät oss genast bli bekanta med hennes väl tilltagna stämband. (kan för den som undrar meddela att dom aboslut inte försämras.....)
Helt faktastiskt att en kvinna kan glömma den fantastiska smärtan som denna underbara varelse innebar.Vill nog våga påstå ett år i efterhand att det ju inte själva födandet som gjorde ont utan det var ju när de sadistiska docktorerna skulle va där med nål och tråd efteråt som gjorde ONT!! J*****T ONT!!!
Tanken på fler barn känns just nu avlägsen med tanke på all den energi som bokstavligen sugs ur mig varje dag hemma. Börjar så smått längta tillbaka till verkligheten, elelr ska jag säga den NYA verkligheten.... Jobba och ta hand om barnet när man kommer hem. Jag som bara brukade slänga mig i soffan och döö för en kort stund (eller hela dagen). Har mitt hjärta tagit denna lyx ifrån mig eller kommer hon vilja slänga sig i soffan med mig? Detta återstår att se, men jag inser att jag får ställa mig in på att det antagligen blir jag som är offret som ska offras.
Låter jag hemsk? För den som inte vet bättre är så säkert fallet...
Är jag positiv? Jajamensan
Älskar jag mitt barn? Över allt annat!!! För alla vet väl att det med barn kan vara ett rent helvete, extreeeemt tålamodsprövande, kladdigt och luktar absolut inte hallon eller nyutsprungen ros, men trots allt detta är dom ju alldeles, alldeles Undrabara!!!
Blir spännande att se va det kommande året har att bjuda på......
I Be back...kanske inte i morgon och kanske inte dagen efter det, men en dag så är jag det och då ..........
Luft som ger energi och energi som gör att man orkar blogga igen.....
Tänkte Veeeeerkligen ta tag i mitt liv igen.... efter ett års mamma dvala så känner jag att jag måste göra ngt, något mer än att vara morsa liksom.
Imorgon är lilla(?) skruttan ett helt år gammal!!
Exakt 9.37 i morgon förmiddag för ett år sedan så ploppa(?) hon ut och tog världen med storm och lät oss genast bli bekanta med hennes väl tilltagna stämband. (kan för den som undrar meddela att dom aboslut inte försämras.....)
Helt faktastiskt att en kvinna kan glömma den fantastiska smärtan som denna underbara varelse innebar.Vill nog våga påstå ett år i efterhand att det ju inte själva födandet som gjorde ont utan det var ju när de sadistiska docktorerna skulle va där med nål och tråd efteråt som gjorde ONT!! J*****T ONT!!!
Tanken på fler barn känns just nu avlägsen med tanke på all den energi som bokstavligen sugs ur mig varje dag hemma. Börjar så smått längta tillbaka till verkligheten, elelr ska jag säga den NYA verkligheten.... Jobba och ta hand om barnet när man kommer hem. Jag som bara brukade slänga mig i soffan och döö för en kort stund (eller hela dagen). Har mitt hjärta tagit denna lyx ifrån mig eller kommer hon vilja slänga sig i soffan med mig? Detta återstår att se, men jag inser att jag får ställa mig in på att det antagligen blir jag som är offret som ska offras.
Låter jag hemsk? För den som inte vet bättre är så säkert fallet...
Är jag positiv? Jajamensan
Älskar jag mitt barn? Över allt annat!!! För alla vet väl att det med barn kan vara ett rent helvete, extreeeemt tålamodsprövande, kladdigt och luktar absolut inte hallon eller nyutsprungen ros, men trots allt detta är dom ju alldeles, alldeles Undrabara!!!
Blir spännande att se va det kommande året har att bjuda på......
I Be back...kanske inte i morgon och kanske inte dagen efter det, men en dag så är jag det och då ..........
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)