Hormonella mardrömmar!

Ni som vart gravida vet antagligen vad ag syftar på...
Ni som inte vart det och till alla av det manliga könet som inte kommer kunna bli det.. (iaf inte bära på barnet själv liksom).... Ni kommer antagligen märka det en dag elelr få höra era flickvänner beklaga sig eller vara arga på er för ngt ni inte gjort, Men som HON drömt och det vet vi ju alla att vissa drömmar kan kännas som sanna.
Jag har senatse veckan drömt mest otäcka drömmar. I förgår parkerade jag bilen i på ett torg i gamlastan i STHLM, åt på en resturang i Kalmar med mina kompisars gamla ex och nya flickvänner påväg därifrån blev ag lika yr som en gång då ja misstänker att jag blev drinkdrogad på ett uteställe, mina ben bar mig knappt och jag kunde inte hitta bilen på någon av Strängnäs såååå många kullerstensgator (finns egentrligen inte alls många!!) där jag ju besämmt parkerat bilen. På vingliga ben var ag tvungen att börja fråga runt ibland folk om de sett min silvergrå Golf som ser ut som en röd fordfokus. Inge hade självklart sett den. När jag svängde in på en tvärgata hamna jag mitt i Axvalla Marknad och tappade mina strumpbyxor varpå jag möter en av skara mer kända ansikten, "Peddo Peter" , som pillimariskt flinar och säger åt mig att ta av alla kläder istället... Någon ropar att han inte tagit sin medisin och jag börjar rusa in i en slags ballongkorridor (fortfarande med strumpbyxorna nere vid knäna) och ser i ögonvrån hur "Peddo Peter" närmar sig..... *KLARVAKEN*
Hängde ni med? Isf... BRAVO för de gjorde jag knappt sälv...
Igår när jag vilade ögonen i soffan eftersom jag haft sömnsvårigheter under dagen  (precis som nu) så var Stefan och jag på ett designmöbelvaruhus. Vi kommer glatt o nyförlovade in igenom entrén där tre BLONDA, VÄLSVARAVDE, kontorsklädda tjejer i såna där halvnördiga glasögon (ni vet vilken slags bild jag vill förmedla va...) tar emot oss. Eller ska jag säga att det tar emot Stefan och de bestämms att de ska visa honom hur verksamheten fungerar (GRRR blir tom arg nu när jag tänker på hur jag kände i drömmen!!). Han säger åt mig att jag kan kika mig omkring för att se om jag hittar ngt intressant... Det är ju ändå du som bestämmer hur det ska inredas hemma menar han på med glimten i ögat. Efter jag höggravid o ankvankandes tagit mig igenom hela sortimentet så tycker jag att det är konstigt att han inte kommit än... Jag går till konferans rummet där jag hittar de tre BLONDA, VÄLSVARVADE kontorsbitcharna hängandes o klängandes o krälandes runt MIN Goding!! MIN!! MIN!! MIN!! Ilskan växer inom mig och det tar inte lång tid innan jag går till handling. Ryter HÖGT och T Y D L I G T   att "NU ÅKER VI HEM!!!"  Såååå Klart får jag en menade blick och orden "det är inte så som det ser ut" IN MY FACE av min älskade... NÄÄÄÄ HÄÄÄÄ??? Hur fan är det då....(sen blir det lite suddigt på slutet).
Känslan av att bli lämnad av den man Verkligen älskar är hemsk och jag hade såå ont i magen och vaknade till av att jag grät. Usch tog ett bra tag inna jag kunde släppa att det som tur va bara var en hemsk, hormonell, graviddröm. Får fortfarande olustighets känslor i magen när ja tänker på den...

Jag som vill drömma vackra, blommiga drömmar.....