Nu för tiden så är det väldigt sällan jag är uppe mindre än 2 ggr/natt för att tömma pinkeblåsan. Det är tydligen något i magen som tar så stor plats att den inte rymmer lika mycket som tidigare... funderar fortfarande på vad det kan vara... ;-)
Iaf alla dessa nattliga toabesöken gör en väldigt trött eftersom man inte får någon sammanhängande sömn. De senaste dagarna har det blivigt lååååånga sovmorgnar och idag var inget undantag. Älsklingen och jag bestämde innan vi somna att vi skulle ställa klockan på 9.00 så att vi kom upp lite "i tid" denna dag. För min del sket det sig rejält.... Men eftersom jag har en underbar sambo som verkligen vet vad jag uppskattar så väckte han mig lugnt och försiktigt 10.45 och talade om att frukosten var serverad...
Kan riktigt se framför mig hur mina mungipor gled så högt upp att de nästan sprack. *Åhhhhh*
Knödde mig ur sängen.. (Ja eller mer liksom ålade mig ur kan man nog säga för det är ju inte så att man direkt skuttar lätt som en fjädder längre.)
På med hans morgonrock, eftersom min ligger nerpackad i BB-väskan och så täcker den förre4sten inte riktigt hela magen längre. Nu är ja så pass med i matchen att jag kan känna en härlig doft...
Det doftade nybakade scones!!! På vardagsrumsbordet stod en bricka med scones, the, ost, svartvinbärsmarmelad och kota ägg (förövrigt helt perfekt kokta!). Kan man ha det mycket bättre?
Ni kanske förstår varför jag älskar just denna människa sååå mycket!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar