Jepp Ni kanske inte trodde att bloggerskan existerade längre, men tji fick ni. Hi Hi
Bara det att man hinner liksom inte med på samma sätt nu som förr. (Hur gammal lät jag inte där då???)
Här sitter jag då, en fredag kväll, lite ensam.... Godingen tog vårat gemensamma gnällverk i vagnen och traskade iväg mot Ica Munken för att inhandla den sedvanliga fredagspåsen med lösgodis. (Lika bra att låta Sverige fortsätta toppa listan över det mest godisätande landet i världen, eller hur!?) Han är nog en STOR bidragande ORSAK till detta btw...
Ensam är jag ju inte riktigt förresten om jag ska vara helt ärlig. Har ju Doris... Fast hon ligger i badkaret och hyptnotiserad av den droppande kranen så hon är inte direkt kontaktbar...
Tänkte faktiskt ta o berätta om min dag som vart liksom lite av en utmaning... Får backa tillbaka bandet till i onsdags för de va liksom då de hela började egentligen... Klockan var väl si så där runt 11.00 snåret när det ringde på mobilen... Hm... det står "Frissan" på mobilen... "Frissan" undrade om jag inte ville komma o bli fin i håret idag. Med en gallskrikande Wilda på armen och en hjärna som var helt bombis på att det inte var förns den 22:a som jag skulle va hos "frissan" bad jag hemsk mycket om ursäkt och frågade om hade ngn ny tid. Fredag 10.15 funkar det? Självklart tog jag den tiden utan att fundera på hur jag skulle lösa det hela. Så när jag inte fick tag i någon som hade tid/lust att passa ett prima spädbarn i ett par timmar så fick jag traska dit med barnvagn och hoppas på att gudarna skulle vara med mig.
Det var dom......NÄSTAN.... Ungen som ALLTID(!!!) somnar när hon åker vagn ligger såklart klarvaken och håller låda i vagnen som om det vore vore en docka med batteri som låg där i, hela vägen dit!
Inte tänkte hon sova inte. Kommer in på salongen och ler lite ansträngt och kommer på en bra ursäkt för att jag måste ha med mig henne som jag är säker på att "Frissan" köper. (En nödlögn är ingen nödlögn, ELLER??? :S) Försäkrar henne om att de kommer sääääääkert gå så bra sååååå eftersom min Guldklimp alltid är så rar på förmiddagarna. HA HA HA
Wilda ligger i sin vagn o spratlar o tjötar lite med lamporna i taket medans jag sitter o håller mina tummar så de vitnar för att hon ska sköta sig denna långa stund. Fröken Frissa och jag diskuterar hur vi ska göra med färgen idag och kommer fram till nått som vi tror kan bli bra. Frissan blandar färg. Wilda ligger snällt i vagnen. Frissan kommer in med färgen och börjar sätta i den i mitt hår. Wilda ligger snällt i vagnen. Frissan blandar blekning till slingorna, Wilda ligger snällt o tjötar i vagnen. Frissan börjar klena på slingor i mitt hår. Wilda börjar tycka det är mindre roligt att prata med lampor som inte pratar tillbaka och försöker därför säga till dom på skarpen. När dom inte lyssnar på henne bestämmer hon sig för att bli fly förbannad istället. Snälla fröken Frissa ler o säger ta upp henne om du vill. Jag tar upp Wilda och hon blir genast som en solstråle.
Sådääär, nu va all färg o blekning i. Vill du att jag ska hålla henne medans du dricker ditt kaffe frågar min underbara frissa och de tackar man ju inte nej till. Wilda stortrivs med att få kika runt på alla fina hårfönar och färgglada produkter som står i hyllan. "ÅHHH LOVELYY, hon sköter sig ju prima", tänker jag och småler.
pip, Pip, PIP, PIIIIP låter maskinen runt mitt huvud som därmed meddelar att färgen suttit färdigt och att det är dags att skölja. Tror du hon kan ligga i vagnen medans vi sköljer, frågar fröken Frissa. JaaAAdAAA det ska nog gå fint säger jag och tror nästan på mig själv.
Åhh där ligger hon i vagnen.....
ÅH DÄÄÄR bröt helvetet ut. Akkustiken i slaongen är helt otrolig!!! (inte i positiv mening!) Vi försöker härda ut, Härda ut och HÄÄÄÄÄRDA ut. Frissan skyndar sig att skölja ur färgen och innan hon hunnit satt handuk runt huvudet har jag sprungit upp från sköljfåtöljen och tagit upp mitt irrvrålande Röda barn.
OK, jag får nog inse att jag får slänga fram bröstet under cápen och försöka ge henne lite krubb. Lyckas få i henne lite, men inga mängder eftersom hon är så förbannad. Min tålmodiga Frissa säger att jag hon kan vänta lite och bara sätta torkhuvan runt huvudet en stund om jag vill ge henne mer eller försöka söva henne (Wilda alltså). Det tar ett tag men till sist så ger min underbara gaphals upp och stensomnar...
Herregud så skönt!!
Jag är ändå rätt nmöjd eftersom allt gick betydligt bättre än jag vågat hoppas på. Jag slapp ju ta barnvagnen o springa därifrån med folie i håret och brösten hängande utanför capen... :))
Men nästa gång det är dags att färga så får det bli efter Godingen slutat arbeta så jag kan få sitta i lugn o ro.
THAT`S MY DAY.....
Ja, just det förresten jag blev gööör nöjd med håret!! Ska försöka ta en bild i morgon eller så....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar